Den som vågar säga ifrån öppet och bestirda det hon tycker är fel ses ofta som aggresiv och hysterisk. Framförallt i vår slätstrukna kultur där vi får lära oss att uppträda artigt. Men när blev det viktigare att vara artig än att ändra på orättvisor? För mig är det obegripligt hur en kvinna kan påstå att hon inte är feminst. Hur många gånger har man inte hört den liksom: - Ja, jo det ska ju vara rättvist och så, men, jag är ju absolut inte femisist! Då har man inte fattat vad ordet står för. Vilket är helt absurt år 2011 (snr 12). Men något ska man väl ha att berätta för barnbarnen!

Lite fakta om begreppet feminism.
Det franska lånordet feminism introducerades i Sverige 1903 av Frida Stéenhoff med boken Feminismens moral. Ordet var ursprungligen ett nedsättande ord för kvinnor som inte ansågs bejaka sin kvinnlighet och som man trodde ville bli som män. Benämningen togs dock över av kvinnorörelsen vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. Feminism är en intellektuell och politisk rörelse för kvinnans fulla ekonomiska, sociala och politiska jämställdhet med mannen.

Men andra ord så vill dessa kvinnor som inte säger att de är feminister inte ha ekonomisk, social och politisk jämställdhet med mannen. Feminist betyder alltså inte att man vill stympa alla män.



Män som samlats utanför högkvarteret för nationella samfundet mot kvinnlig rösträtt, USA 1911.
Bildkälla

Jag har funderat mycket kring dethär med varför det anses så fullt att höjja rösten.
Började med en ny låt för några dagar sedan och nu är den äntligen färdig! Den handlar just precis om detta..
Det är fullt att skälla ut.


Det återstår bara lite finslip med ljudnivåer i datorn innan
ja lägger upp den for all to hear!
men jag har inte bestämt vad den ska heta ännu. hm..

Hålla öronen öppna!